En propeller med ett synligt hack i bladkanten är sällan den som kostar mest. Dyrare blir den som saknar märken, går lite ojämnt och får fortsätta så en hel säsong.
Intuitionen pekar åt andra hållet. Ett hack syns, det går att ta på, och det känns rimligt att det som syns också är det som är fel. Men ett hack i kanten ger mest förlorad verkningsgrad och lite mer kavitation lokalt. En obalanserad propeller gör något annat. Den skickar en kraft genom axeln varje varv, och den kraften måste ta vägen någonstans.
Var den hamnar beror delvis på varifrån den kommer, och obalans har två ursprung. Det ena är massobalans: ett blad väger mer än de andra, kanske efter en tidigare reparation där material lagts på eller slipats bort. Det andra är hydrodynamiskt: bladen väger lika men drar olika, därför att ett blad har fått annan stigning efter en grundstötning eller en tamp. Massobalansen hittas på en balanseringsbänk, den hydrodynamiska bara om stigningen mäts blad för blad.
För massobalansen finns ett enkelt samband. Kraften ökar med kvadraten på varvtalet, så dubbelt varvtal ger fyra gånger så stor kraft (1). Därför kan en båt kännas helt lugn på tomgång i hamnen och ändå slita hårt på marschfart. Hur den hydrodynamiska obalansen växer är svårare att säga generellt, eftersom den också beror på hur hårt propellern belastas, och en båt i motsjö belastar den annorlunda än samma båt i stiltje. Att den ökar när gasen ökar räcker ändå för att samma slutsats ska gälla.
Följ kraften inåt längs axeln
Det första som tar emot är det som sitter närmast propellern. På en båt med rak axel är det gummilagret i axelbocken, ofta kallat cutlesslager, som bär axeln strax framför propellern. Det smörjs av vattnet och tål en del, men inte en sidokraft som vandrar runt ett helt varv hela tiden.
Slitaget blir ovalt. Lagret nöts mer åt ett håll, spelet ökar och axeln får mer utrymme att röra sig, vilket i sin tur förstärker vibrationen. Förloppet går långsamt nog att ingen reagerar förrän axeltätningen börjar droppa.
Vid tätningen märks det ofta först. En packbox som behöver efterdras oftare än förr, eller en läpptätning som läcker trots att den är ganska ny, har inte alltid något fel i sig. Den har fått arbeta mot en axel som inte längre går centrerat.
Längre in sitter växellådans utgående lager och motorfästena, och här blir bilden mindre entydig. Mjuka motorfästen är gjorda för att ta upp vibrationer, vilket gör dem till både skydd och förklädnad: de dämpar det föraren annars hade känt, samtidigt som gummit åldras snabbare. Ett sprucket fäste går dessutom sällan att läsa i efterhand. Sprickor av ålder och sprickor av långvarig vibration ser i stort sett likadana ut, och ett fäste som suttit i många år har för det mesta utsatts för båda. Från gummit ensamt går det alltså inte att dra några säkra slutsatser om propellern.
På drevbåtar ser kedjan annorlunda ut men principen är densamma. Där tar drevets egna lager och bälgarna emot, och en bälg som spricker släpper in vatten där det inte ska finnas.
| Komponent | Hur obalansen når dit | Tidigt tecken | Varför det missas |
|---|---|---|---|
| Gummilager i axelbocken | Sidokraft direkt från propellern | Spel i axeln när man rycker i propellern på land | Sitter under vattenlinjen och kontrolleras sällan |
| Axeltätning | Axeln går excentriskt genom tätningen | Tätt behov av efterdragning, droppande läpptätning | Tolkas som ett fel på tätningen |
| Växellådans utgående lager | Vibration via axelkopplingen | Ändrat ljud på ett visst varvtal | Maskeras av motorljudet |
| Motorfästen | Hela drivlinan pendlar | Sprickor och sättningar i gummit | Fästena dämpar just det som skulle varnat |
| Drevbälgar och drevlager | Rörelse i drevhuset | Fukt eller olja där det ska vara torrt | Döljs bakom drevets kåpa |
Nästan allt i den högra kolumnen handlar om att signalen kommer fram förvrängd eller inte alls, och det gäller i ännu högre grad för den som står vid ratten.
Felsökningens ordning
Föraren är sällan först. En lätt obalans går upp i motorljudet, och den som kört samma båt i flera år vänjer sig vid hur den låter. En gäst som kliver ombord första gången reagerar ibland snabbare.
Ett första steg som går att göra själv är att jämföra ett par olika varvtal med och utan växel i, en lugn dag, och känna efter vid växellådan utan att komma nära roterande delar. Finns skakningen kvar när växeln ligger i friläge sitter den i motorn eller dess fästen, inte i propellern. Kommer den bara när axeln snurrar har kretsen krympt till axel, koppling och propeller. Längre än så räcker testet inte: en axelkoppling som ligger snett mot växellådan ger också en vibration som följer axeln, och den skiljer man inte från en obalanserad propeller med handen mot ett motorrum.
Pekar testet mot propellern blir nästa fråga vad den har gått igenom. En ny propeller från en seriös tillverkare ska redan ligga inom sina toleranser. En som har lagats, riktats eller svetsats i kanten är en annan sak, eftersom varje reparation flyttar material.
På verkstaden görs kontrollen sedan i en bestämd ordning. Verkstäder som Propellerteknik i Göteborg, som reparerar och balanserar propellrar för både fritidsbåtar och kommersiell trafik, mäter stigningen per blad innan propellern hamnar på balanseringsbänken. Ordningen spelar roll: en propeller vars blad drar olika kan stå helt stilla på bänken och ändå skaka i vattnet.
Samma koppling finns i hur propellrar specificeras från början. Den internationella standarden för tillverkningstoleranser på fartygspropellrar, ISO 484, delar in propellrar i noggrannhetsklasser och behandlar stigning, bladform och balans i samma dokument (2). Den är skriven för större propellrar än de flesta fritidsbåtar har, och vilken klass som rimligen borde gälla för en propeller till en mindre motorbåt går inte att läsa ut ur den. Det som går att låna är att stigningen aldrig behandlas som en separat fråga.
Den som byter gummilager och axeltätning utan att titta på propellern har bytt symptomen. Det nya lagret börjar nötas ovalt från första timmen.
Noter
- Kraften från en roterande obalans är proportionell mot massan, avståndet till centrum och kvadraten på vinkelhastigheten. Grundläggande mekanik.
- ISO 484-1 och ISO 484-2, Shipbuilding: Ship screw propellers, Manufacturing tolerances.
- Uppgifter om hur stigning och balans kontrolleras vid reparation kommer från Propellerteknik, propellerverkstad i Göteborg certifierad av DNV som svetsverkstad för propellrar.